[:sv]Nej jag har inget hisstal[:en]No I don’t have an elevator speech[:]

24 september, 2018 Av av StormskärsAnna

[:sv]Nej, jag har inget hisstal. Varför inte? Helt enkelt därför att jag är en normal människa och inte en robot, men låt oss utveckla det lite mer.

Häromdagen dök en annons upp i mitt LinkedIn-flöde. En av LinkedIn Learning’s mest populära kurser var ”The Elevator pitch”. Själva idén med ett hisstal är att om du hamnar i en situation och en betydelsefull person är där, måste du snabbt kunna dra en säljande historia om dig själv. Detta kan ske var som helst tex på en flygplats, i affären eller just i hissen, därav namnet hisstal. Så fort du har fått den viktiga personens uppmärksamhet börjar klockan ticka. Nu gäller det att servera, inte bara ett bra tal, utan ett fantastiskt tal. Du har 30 sekunder på dig att skapa ett minnesvärt intryck annars går chansen dig förbi.

Låt oss analysera det här. Till att börja med, ingen och jag menar bokstavligen ingen, pratar i hissen. Jag pratar inte ens med min pojkvän i hissen om vi har sällskap. Seden är att stå still, titta mot dörren och vara tyst. Skulle någon inleda en konversation i stil med ”Mina utvecklade samarbetskunskaper har bringat ett stort värde genom att skapa effektiva organisationer…” skulle man tro att personen var galen.

Om man bortser från det dåraktiga i hisstalet, känns hela idén fortfarande konstig. Den antyder att de här viktiga personerna går omkring och är allmänt upptagna. Skulle någon våga närma sig dem, är det bäst för personen i fråga att ge ett sju helsikes bra hisstal. Helt ärligt tror jag inte att det finns så många sådana människor där ute. Visst kan det finnas vissa Trumpliknande personer med hybris, men de flesta duktiga ledare och inflytelserika personer jag har mött, är trevliga och ödmjuka personer. De gör dig inte en tjänst för att du tillåts tala till dem. Ni är två människor som för en diskussion och det antyder en uppmärksamhet från båda parter.

En annan orsak till att jag inte gillar hisstalet, är att det andas desperation. Den enda anledningen till att ge ett sådant tal, är om man är i desperat behov av ett jobb. Det är lite som att förbereda sig för att hålla ett tal på Oscarsgalan utan att ens vara inbjuden till festen. Duktiga människor har oftast jobb och tenderar att vara upptagna. Varför skulle de ens bry sig om att förbereda ett hisstal?

Många av de mest skickliga och smarta människor jag har mött, skulle aldrig ge ett hisstal. De här personerna är fantastiska inom BI, integration och utveckling, men de har alla varit tysta och iakttagande i början och många av dem är det fortfarande. Det är deras personlighet och det är just det som är kärnan.

Att ha integritet och visa upp en äkta sida, är betydligt mer intressant än ett tal som är inövat framför spegeln.

Jag föredrar personer som växer med tiden och man kommer långt med vanlig hederlig hyfs och ett leende.

Vad händer om VIP:n inte minns dig? Jag hade inte oroat mig. Det finns mängder med bra människor som faktiskt har tid att lyssna på dig och den konversationen är garanterat mer meningsfull än ett inövat hisstal.

 

 [:en]No, I don’t have an elevator speech. Why not? Because I’m a person and not a robot.

Okey, let’s elaborate this a bit more. The other day an ad appeared in my LinkedIn flow. One of LinkedIn Learning’s most popular courses was the “Elevator pitch”. The whole idea of an elevator speech is that all of a sudden you will meet this very important person right about anywhere. Could be in an elevator, based on the name. Once you meet this person and the clock starts ticking. This important person will only listen to you and remember you if you make, not just a good impression, but a great impression within 30 seconds. If not, you are not interesting enough to remember.

Let us analyze this a little. To start with, no one, and I mean literally no one, speaks in the elevator. I don’t even speak to my boyfriend in the elevator if we have company with someone else. Customary is to stand still, front the door and be quiet. Should anyone start a conversation like “My extensive collaboration skills have been of great value to develop effective organizations….” you would think this is a crazy person.

Set aside the crazy aspect of the elevator speech, it still feels weird. It implies to start with that these very important persons walk around during the days being very busy and should anyone dare to speak to them, they better give a great elevator speech. Honestly, I don’t think there are too many of these people out there. There might be a few “Trump” like persons with hubris, but most of the skilled leaders and influencers I’ve met, are very nice and humble persons. They are not doing you a favor by letting you talk to them. You are two human beings having a discussion and that implies an attention from both parties.

Another reason I don’t like the elevator speech is that it has an aura of desperation. The only reason I would have to give such a speech, is if I desperately need a new job. It’s like preparing for the Oscar speech even if you are not invited to the gala. Skilled persons are always engaged in a work and normally very busy. Why would they bother to prepare for the elevator speech?

Many of the most brilliant and smart people I have met, would never give an elevator speech. These persons are fantastic within BI, integration and development, but they have all been quiet and observant in the beginning and still are. It’s their personality and that’s the key. If you are not outgoing and well spoken in every situation, an elevator speech would just sound factitious.

Being authentic and remaining who you are, is far more interesting than a speech that has been rehearsed in front of the mirror.

I prefer people that grow the more I know them, and you reach far just by being nice and polite.

But what if the VIP won’t remember you. Don’t worry, you will meet great people elsewhere that actually have time to listen to you and you are more likely to engage in a meaningful and hopefully fruitful conversation.

Anna Isaksson[:]