Kvinnors företagande sjunker medan männen fortsätter som vanligt

16 juni, 2018 0 av StormskärsAnna

För att vår välfärd ska fungera behövs vägar att köra på. Sjukhus att vårda patienter i. Medicin till våra sjukhus och apotek. Skolbyggnader att husera våra elever. Vi behöver specialfordon för polis, brandkår och ambulans. Vi behöver köpa in sjukhussängar, skolbänkar och ribbstolar till gymnastiksalarna. Listan över material, varor och tjänster som den offentliga sektorn behöver för att gå runt, är nästintill oändlig.

Offentliga utgifter

Vad är gemensamt för företagen ovan? Till en början är det svårt att se. Vad har ett vägbygge med ett skrivblock eller stetoskop att göra? En gemensam nämnare är att det är privata företag som lyckas bra med sin verksamhet. De verkar i en konkurrensutsatt värld och konkurrensen tvingar dem att bli bättre och innovativa för att behålla sina kunder.
Men vad mer intressant är, att de alla säljer varor och tjänster till stat, kommun och landsting. Vi (vårt samhälle) anser att för att bedriva sjukvård, skola och upprätthålla lag och ordning, så behövs ovanstående varor och tjänster. Således köps detta in och det sker genom en offentlig upphandling för att minimera kostnaden för skattebetalarna. De företag som säljer till rätt pris, får chansen att sälja. Få människor skulle kräva att staten skulle ta över Volvos roll och börja producera egna bilar, lika lite som kommunen ska ha ett eget bolag som tillverkar skolbänkar.
Det är våra skattepengar som betalar allt detta och ingen ifrågasätter det. Varför gör vi inte det? Vad skiljer deras tjänster från ett ”välfärdsföretag” som säljer utbildnings- eller vårdtjänster?

Tyvärr finns det ytterligare en gemensam nämnare. Företagen ovan drivs av män. Välfärdsföretagen drivs ofta av en kvinna. Det är kvinnors företagande som nu är på nedgång.

www.di.se/nyheter/ny-rapport-kvinnors-foretagande-dyker
www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag

Trots att regeringens och vänsterns förslag om vinstförbud i välfärden inte gick igenom i riksdagen, är skadan redan skedd. Alla företagare behöver stabila spelregler för att våga satsa och den utdragna debatten i skenet av Reepalus utredning, har inte gett det. Samtidigt lovar nu såväl vänstern som S att göra det här till en valfråga. Ytterligare osäkerhet för de kvinnliga företagarna alltså.
Det som är svårt att förstå, är vad det är som sticker i ögonen. En viss välfärdstjänst, må det vara en skolplats eller vårdplats, kostar en viss summa pengar. Skattepengar avsätts i budgeten för att lösa just det. Där har vi redan fattat beslutet. Om en välfärdstjänst kostar exempelvis 10.000kr så har vi bestämt att 10.000kr ska gå till det. Om det offentliga eller det privata företaget väljer att slarva bort pengar i en stor administration eller om pengarna går till vinst, torde vara ointressant så länge vi får den tjänst som av det offentliga är beställd. Problemet med det offentliga alternativet är att här får vi aldrig se svinnet till administration, byråkrati eller dåligt ledarskap. Offentliga vårdinrättningar eller skolor, har ingen skyldighet att rapportera sitt resultat till allmänheten. Vi får heller inte se om ytterligare skattepengar behövs för att täcka upp en förlust. I själva verket kostar tjänsten kanske ytterligare 2.000kr. Det finns inga som helst incitament att bli mer effektiv och jobba med rätt saker, dvs välfärd och inte administration, eftersom underskott konstant täpps igen med nya skattepengar och allt döljs effektivt för våra medborgare.
När ett privat företag, som generellt är bättre på effektivitet och smarta lösningar, lyckas lösa uppdraget billigare och därmed får en vinst, låt oss säga 1.000kr, då blir det plötsligt ramaskri. Våra pengar flyter iväg till skatteparadis och nyttjas av de giriga riskkapitalisterna. Men vi hade ju redan kommit överens om att betala 10.000kr för den där tjänsten. Kan vi ändra oss i efterhand och säga att vi bara vill betala 9.000kr eftersom de tydligen gjorde en vinst? Vilka incitament ger det företagaren att lösa saker mer effektivt?
Det är viktigt att aldrig glömma en sak. Ett privat företag fungerar bara så länge någon är villig att köpa dess varor eller tjänster. Är man inte nöjd med leveransen, väljer man bort det. Kritik har också förts mot de privata företagen vad gäller de anställdas löner. Kritiken går generellt ut på att lönerna är lägre, punkt. Varför skulle någon då söka sig dit? Det råder inte direkt ett överskott på vare sig förskollärare eller sjuksköterskor. De har en väldigt bra förhandlingsposition. Det måste alltså vara något annat som lockar med det privata alternativet. Kanske medbestämmande? Kanske arbetsmiljö? Det viktiga är att det finns alternativ så även kvinnor (för det är mestadels kvinnor), kan få möjlighet att byta bort en dålig arbetsgivare.
Det hade varit intressant, för att inte säga klädsamt, om motståndarna till valfrihet i välfärden kunde peka på de missnöjda patienter, elever och personal som torde finnas. Om så mycket vinst skickas iväg till Caymanöarna, låter det inte som att tjänsterna de levererar är speciellt bra. Vi borde se massvis med missnöjda kunder. Men gör vi det?
Berätta också varför män ska få göra vinst på skattemedel, medan kvinnorna inte får det.

Debatten om vinster i välfärden måste tas tillbaka och föras på rätt nivå. Den borde handla om ett skattekontrakt. Vad får vi för skattepengarna och hur ger vi alla medborgare en rättighet till valfrihet?

Anna Isaksson

09112-4

Please follow and like us: